Trottoarerna i Östersund

Det snöade ganska mycket för bara några dagar sedan. Sedan var det ett gäng plusgrader. Efter det ett gäng minusgrader. Och nu är det plusgrader igen. Effekten av det? Att det är så sjukt halt överallt att det i praktiken är omöjligt att gå på trottoarerna i den här staden. Saken är den att gatorna prioriteras när det gäller att sanda och ploga. Trottoarerna lämnas utan åtgärd.

Väl så. Är det krisläge så måste man prioritera och då är det bilarna som det ska sandas för så att inte folk kör ihjäl sig. Man måste ju tänka på trafiksäkerheten i första hand! Väl tänkt kanske, men effekten blir att alla fotgängare går mitt i gatan, för det är bara där man har tillstymelsen till fäste för sulorna. För på trottoarerna är det helt omöjligt att ta sig fram. Hur trafiksäkert blir det då ...?

Frågan är väl kanske också hur samhällsekonomiskt det är att pensionärerna (som inte vågar gå mitt i gatan) drattar på ändan i parti och minut, och bryter lårben och andra ben. Ett lårbensbrott för en åttioåring brukar betyda invaliditet för resten av livet (som i och för sig inte brukar bli ansträngande långt för en pensionär med lårbensbrott) och man kan ju bara spekulera i vad det kostar samhället - direkt och indirekt.

Måste man verkligen använda bil för att bli tagen på allvar i det här länet! Kollektivtrafiken är usel, trottoarerna är oframkomliga och på cykelbanorna är det så mycket krossat glas att det är omöjligt att cykla utan att få punktering. Och sedan gnäller folk i Norrland på bensinpriset ...

Vilket skämt!