Våren?

Var tog våren vägen? Dagen innan jag senast åkte till Stockholm (söndag 26/3) var vädret helt strålande. Jag och grannarna mumsade födelsedagstårta (undertecknad fyllde faktiskt år igen ...) på gården. Jag hade tagit fram utemöblerna och ungarna och jag hade cyklat en del eftersom vägarna var snöfria.

När jag kommer hem igen så har vintern gjort comeback - på riktigt! Utemöblerna var helt översnöade, sandlådan på gården syns inte längre, gungorna hänger ner i snön och just nu är det 8 minusgrader.

Snön har ju redan smält en gång! Ungarna har ju till och med rullat sig i smältvattenpölarna och saneringen efter det äventyret hann ju knappt avslutas innan vintern var tillbaka. Nu måste vi ju gå igenom allt kladd en gång till!

Nåja, det är bara att gilla läget och kånka in alla grejor i garaget igen och ge sig ut och halka på alla, sedvanligt livsfarligt hala, Östersunds-trottoarer igen.

Tillbaka i den underbara vardagen ...

Nu är jag hemma igen. Besöket i Sthlm den här gången blev faktiskt ingen höjdare. Jag kanske låter lite gnällig men faktum är att om jag skulle få samma erbjudande (betald resa, hotell, party och prisutdelning på Café Opera, osv.) en gång till, så skulle jag med största sannolikhet tacka nej.

Missförstå mig inte nu. Hotellet var helt okej, jag sov gott, det fanns text-tv och frukostbuffén hade både osockrad lättyogurt, solroskärnor, linfö och bovete. Flygresan gick också smidigt. Fly-Nordic lyckades i sin föresats att transportera mig tur och retur Stockholm, både någorlunda bekvämt och nästan enligt tidtabell. Buffén på Café Opera var jättegod, vinet gratis och sällskapet var både trevligt och intressant. Kändisar och wannabies så långt ögat nådde, vilket gladde Aftonbladet som stod värd för kvällens spektakel. Men det var nog där det gick snett ...

Jag är helt enkelt inte van att vara längst ner på rangskalan när jag är ute och roar mig. Nu var det ju flera år sedan jag faktiskt var på en nattklubb och det kanske har sin grund i att jag även tröttnat på hela den företeelsen. Men när jag av en påtagligt speedad regissör, dessutom tvingas upp på en scen, iklädd en stor banderoll med texten "Läsare" - i Aftonbladets typsnitt - och allt detta inför ett stort antal gratisvinslurpande, mer eller mindre, kända mediearbetare, då var det liksom inte festligt längre!

Enligt Aftonbladets tidningsupplaga dagen efter så pågick efterfesten till långt fram på småtimmarna och champagnen flödade, men allt det gick mig fullständigt förbi för då låg jag redan och sov på hotellet. Vi gick redan vid tiotiden och det bästa med det var att vi uppenbarligen missade att Kicki Danielsson uppträdde strax efter vår sorti från det aktuella etablissemanget.

Nu är det absolut inte så att jag har någon som helst lust att vara "festens mittpunkt" eller något i den stilen, men någon "vanlig människa" enligt den Percy Nilegårdska definitionen, det är jag verkligen inte. Och då är det extra obehagligt att bli uppvisad som någon sorts pajas på en scen, och allt detta även dokumenterat av diverse tv-kameror!

Det tråkigaste av allt var kanske att jag fått till uppgift att dela ut priset till "Årets manliga svenska skådespelare i en TV-produktion" och att detta pris nu skulle tilldelas en Mikael Persbrant som inte var närvarande. När detta annonserades ut av kvällens charmerande värd, Kattis Ahlström (som är genuint trevlig - och vacker!), så sades det att Zlatan skulle hämta priset i stället för den frånvarande (!) Persbrant. Detta lät ju kul och för några sekunder så tänkte jag att det skulle bli trevligare att träffa Zlatan (trots att jag faktiskt redan träffat honom vid ett tillfälle) än Persbrand. Då hoppar det upp en riktigt fånig komiker, som jag inte känner till namn, i landslagströja och peruk med långt hår, och skall försöka föreställa Zlatan! Han hade uppenbarligen förberett ett tacktal som han, på hysterikst vis, brölade ut i högtalarna. Allt var mer än lovligt pinsamt och jag ville bara ställa ifrån mig priset och gå därifrån. Jag kan inte tänka mig att NÅGON tyckte att det där var festligt eller ens en gnutta underhållande - jag tyckte bara att det var osedvanligt töntigt.

Nåja, nu är jag som sagt tillbaka i vardagen igen och idag ska jag träna, läsa, promenera (långt!) och pussa mina barn. Det tycker jag är bättre!

Mot Stockholm - igen ...

I morgon bitti bär det av mot Stockholm igen. I morgon kväll är det meningen att undertecknad skall dela ut något pris på Café Opera till årets TV-personlighet eller nåt i den stilen. Jag vet faktiskt inte riktigt, jag hoppas bli mer upplyst under den generalrepetition jag är kallad till klockan 17.00 i morgon.

I vilket fall som helst så är det Aftonbladet som står för fiolerna. Resa, hotell, bankett och kändismingel (jag utgår från att det är jag som är kändisen ...) för mig och en vän blir jag bjuden på. Riktigt varför har jag inte lyckats reda ut än! För ett par veckor sedan så ringde det en tjej från aftonbladet och undrade om jag var intresserad av att bli bjuden på Café Opera och allt det andra. Svårt val? Knappast!

Nu är det bäst att krypa ner och försöka nanna lite kudde. Flyget går glockan 06.15 i morgon bitti. Väckning 05.00 ...

Dante ser fram mot Julen

Hej igen! Nu är jag hemkommen från ännu en Sverigeturné. Denna gång var det Stockholm tisdag-onsdag och Nyköping torsdag-fredag. Slående är att det på bägge dessa ställen var kallare och mer snö än i Östersund.

Igår och idag har jag och mina smågrisar cyklat runt i Östersund. Jag trampar och knoddarna lever lyxliv i cykelkärran. Vädret är strålande och eftersom undertecknad föddes denna dag för 44 år sedan så hade vi födelsedagsfika ute på gården i solskenet. Barnens mamma hade vänligt nog bakat en chokladtårta med skruttarnas benägna hjälp. Den var jättegod och massor av grannar på gården instämmer i det betyget.

Under tiden som jag och grannarna var sociala så passade mina små älsklingar på att rulla sig i smältvattenpölarna. De såg ut som gyttjebrottare bägge två! Jag fick klä av dem i trappen och kasta alla kläder direkt i tvättmaskinen. Nu hänger kläderna på tork, Vega har somnat i soffan och Dante kollar på Kalle Anka på video.

Nyss kom Dante fram till mig och berättade vad han önskade sig i Julklapp till nästa Jul. Första punkten på 2006 års önskelista skall enligt Dante vara "fyra pingviner som åker ner för en rutchkana". Nyss var han framme och undrade om jag ringt Tomten och berättat vad han ville ha? Små barn är inte bara geggiga, det är stor humor också ...

"Pappa jag har Bajsat ..."

Idag var Vega hemma med mig eftersom hon slog i huvudet igår. Efter att vi lämnat av Dante på dagis i morse och sedan gått en liten promenad, så var det dags för lite styrketräning. Vega (och Dante) älskar att leka i lekrummet på Träningshuset så det är ju aldrig några problem. Men halvvägs in i mitt program så kom en av tjejerna från receptionen in med Vega i handen.

-Pappa jag har bajsat ...

Inga problem! Det ordnar pappa!

Då upptäckte jag att vi glömt blöjor. Det var bara att torka av det värsta, klä på Vega och mig och sedan störta ner till Hemköp (eller panik-köp) för att handla blöjor. Nåja, allt gick bra till slut och något försenad kunde jag avsluta träningen.

Efter gymmet åt vi lunch och sdan tillbringade vi någon timme i Badhusparken så att skruttungen skulle få leka av sig lite.

Nu har barnens mamma varit här och hämtat skruttarna eftersom jag snart ska sätta mig på nattåget till Stockholm. I morgon ska jag försöka förmå gymnasielever på Rudbecksgymnasiet i Sollentuna att välja någon utbildning på Mittuniversitetet och torsdag-fredag ska jag göra samma sak på ett par skolor i Nyköping. Lite skönt att få luftombyte ett tag. Hoppas våren kommit längre söderut så jag får användning för mina svindyra solglasögon. Förra veckan när jag var i Stockholm var det ju kallare där än i Östersund. Dock var det ju en del sol och det gör ju inte ont!

Vi får se om det blir någon uppdatering medan jag är borta. Det beror lite på datortillgången ...

Annars kommer en reseberättelse någon gång under nästa helg. Ha en bra vecka!

Vega och bulan

Idag har vi varit ute i finvädret hela dagen, jag och knoddarna. Först var vi hemma hos knoddarnas mamma och hämtade deras små solglasögon eftersom solen fullständigt strålade i morse när vi gick ut. Efter den lilla omvägen så bar det av raka vägen till Badhusparken, där vi grillade falukorv och lekte. Efter ett par timmars klättrande bland snöhögarna så stoppade jag ner smågrisarna i vagnen och skenade iväg på en långtur så att Vega skulle få lite sömn. I nästan två timmar gick vi runt och Vega sov mesta delen av den tiden.

När vi sedan kom hem, åt vi middag och sedan var tanken att vi skulle bege oss mot gymmet. Men när vi skulle ner för trappen så snubblade Vega i stentrappan och tog emot sig med pannan. Naturligtvis blev det tandagnissel och eftersom det på bara några sekunder växte ut en bula modell golfboll, så var jag ju inte helt oberörd av det inträffade.

När Vega lugnat ner sig hjälpligt så ville hon gå och lägga sig. Då ringde jag sjukvårdsupplysningen! Beskedet var att övervaka skruttan under de närmaste sex timmarna när hon somnat och om inga andra symtom inträder så skulle det nog gå bra. Därför placerade jag Vega i min säng och mig bredvid i förhoppningen att hon skulle sova och att jag sedan skulle kunna sköta övervakningen lite lättare om hon låg bredvid mig. Efter ungefär en halvtimme utan tillstymelse till sömn så satte hon sig upp och efterfrågade ett plåster att sätta på bulan. Nu sitter hon med Dante framför TV:n och hävdar att huvudvärken gick över - så fort jag satte på plåstret!

Never underestimate the power of placebo ...

Jättepromenad

I morse efter att jag levererat mina smågrisar på dagis så packade jag ryggsäcken och gav mig ut på en jättepromenad. En och en halv timme tog det att spankulera till Ås. Väl framme ringde jag min kompis Stefan, som nyss köpt ett hus i Ås, för att försöka tigga till mig en fika och påfyllning på min Camelback. Men han hade den dåliga smaken att vara borta när jag gjort mig omaket att äntligen komma på besök.

Stefan läser till polis eftersom hans gamla jobb som kompanichef på F4 har rationaliserats bort. Idag var han nere i polishusets källare för att lära sig skjuta banditer på ett effektivt sätt. Hur mycket vapenträning kan en fd. officer behöva? Han borde väl ha uppfyllt sin pang pang-kvot för länge sedan ...

Nåväl, detta får han klara ut själv och jag återgår till mitt promenerande. Lite smolk i glädjebägaren blev det när batteriet tog slut i min Mp3-spelare när Fredrik Nyberg just skulle till att kasta sig utför pisten i Åre. Jag brukar alltid ladda upp med extrabatterier - men inte i dag. Förra gången det hände var när jag var ute och gick runt Frösöberget första söndagen i mars. Som bekant är det dagen då Vasaloppet avgörs och så även denna vackra söndag. Naturligtvis slocknade min Mp3-spelare då också - när tätkillarna var två kilometer från mål! Snacka om taskig timing!

Man tycker ju att jag borde lära mig av misstagen, men ack nej.

Nu är jag bara hemma en liten stund och omgrupperar (fyller på termosen, brer några fler mackor och knölar ner några bananer i ryggsäcken) innan jag ska ge mig ut på ännu en långpromenad. Om jag inte är helt slut när jag kommer hem igen så är även tanken att jag ska försöka hinna med ett pass i gymmet också innan nattmössan ska på. Vi får väl se hur mycket kolhydrater som finns kvar i kroppen (och knoppen) när gubben kommer hem ...

Mina skruttar skall tillbringa natten hos sin väna moder eftersom de ska åka till Almåsa för lite utförsåkning i morgon, så ikväll finns inga tider att passa.

Nu är det hög tid att kuta iväg igen. Vi hörs!

Ändrade planer ...

När jag vaknade i morse så ville jag helt enkelt inte lämna ifrån mig mina söta barn. De får vara hemma från dagis och vi tänker åka lite skridsko på Storsjön, ha lite picnic och sedan tänkte jag falla till föga för Dantes tjat och låta dem äta på McDonalds. Det händer ju inte så ofta så en gång i månaden kan till och med jag uthärda.

Hemma igen!

Ingen uppdatering på över en månad. Jag skäms lite ...

Men nu är jag i alla fall hemma igen efter en fantastisk vecka i Stockholm. Det var kallt som f-n men jag har ändå tillbringat dagarna med promenader på bl.a. Sthlms isar och gator. Istapparna hänger på husfasaderna och promenader i närheten av husfasaderna har känts som ett litet vardagsäventyr med livet som insats.

I alla fall så var besöket i storstaden givande. Jag hann med mycket träning på diverse olika gym (man kan provträna gratis både här och där) men mest på Sjöfartshotellets gym där jag tränar gratis eftersom deras gym är anslutet till CMS som är en världsomspännande organisation som Träningshuset är med i. Dessutom var det skönt att variera promenadvägarna här i Östersund med ett antal alternativ i, och runt, storstaden.

Några trevliga middagar hos gamla vänner blev det naturligtvis också och jag vill särskillt tacka Fabbe och Åsa för en fantastiskt trevlig kväll med melodifestival, råbiff och ett otroligt trevligt sällskap. I sammanhanget måste naturligtvis nämnas farsan och Birgits vanliga gästfrihet och otroliga middagar som avnjöts i sedvanligt gott sällskap. Tack alla!

En annan begivenhet som måste omnämnas är naturligtvis de fantastiska "Turkburgare" av vegetarisk modell som serveras för facila 25 spänn på hötorgshallen. Bara det var värt resan!

Nu är jag i alla fall hemma och jag har numera mina små ögonstenar boende hos mig nästan hela veckan. På måndag bär det av till Stockholm igen eftersom Mittuniversitetet har den goda smaken att skicka runt mig i Sverige för att agera ambassadör för deras fantastiska utbildningar. På måndag (060320) så är det dags för ett besök på Rudbecksgymnasiet i Sollentuna och sedan blir det ett par dagar i Nyköping, riktigt var i denna stad är jag ännu inte informerad om, men det ska bli kul att komma iväg i alla fall.

I morgon är det tänkt att dagen skall vikas för studier och promenader med en bra talbok i Mp3-spelaren. Sedan kommer helgen som jag tänkt tillbringa med långfärdsskridskor på Storsjöns is med ungarna efter i kärran. Sedvanlig picnic-packning med grillkorv, köttbullar, kaffe och varm choklad är redan planerad - och inköpt. Ska bli hur skönt som helst! Hoppas bara vädret står på vår sida.

Seee ya!