Ledsen ...

... att jag inte uppdaterat den här bloggen på ett tag. Det har nämligen inte hänt så mycket. Jag sitter här i Östersund och söker jobb, barnen är glada och friska, jag tränar som en galning och jag drömmer om Mount Everest.

I morse vaknade jag av att mina kära arvingar klättrade upp till mig i sängen. Dante med två nallar som sammantaget tog upp mer plats än Dante och jag tillsammans (Undrar hur han orkade släpa så stora nallar från sitt rum in till mitt sovrum? En stark gosse ...) och Vega med två dockor av betydligt blygsammare omfång. Vi gosade oss vakna och sedan bar det iväg till dagis.

Efter att jag avlämnat mina två gullungar åt jag frukost, drack kaffe medan jag läste Computer Sweden, sökte lite jobb på internet och sedan tog jag en längre promenad från vilken jag just kommit hem. Nu är tanken att jag ska läsa lite Socialpsykologi eftersom jag just fått reda på att jag numera är deltagare på en kurs i "Ledarskap och Organisationsutveckling". Kursen började officiellt den 23:e men första träffen är på torsdag. Faktum är att det här är andra gången jag är inskriven på den här kursen. Första gången var för tre år sedan och då var jag tyvärr tvungen att hoppa av sagda kurs eftersom jag då bodde i Åre och Åre kommun inte lyckades fullfölja sitt löfte om att skaka fram en dagisplats åt Dante, trots närmare ett år i dagiskö.

Nåväl detta är nu överspelat och jag är glad att litteraturlistan inte är allt för uppdaterad. Det visade sig nämligen att jag redan var lycklig ägare till ungefär en tredjedel av den kurslitteratur som betraktas som obligatorisk på kursen. Lyckligtvis är kursen dessutom en distanskurs på halvfart så är det så att någon lycklig arbetsgivare inser vilket tillskott jag skulle vara till arbetsstyrkan, så kan jag lätt ta ett jobb och samtidigt fullfölja kursen i fråga.

Vädret ska man ju, enligt svensk sed beröra, och då kan jag berätta att det är mer än sorgligt. I Östersund är vi nu inne på tredje dygnet med plusgrader. Det har dessutom blåst en del vilket satt sina spår på snötäcket. gatorna och framförallt trottoarerna är närmast att betrakta som oframkomliga på grund av floder av smältvatten rinnandes ovanpå ett blankpolerat skikt av is. Som fotgängare i Östersund är man ingen prioriterad medborgare och följdaktligen är man hänvisad till att gå mitt i gatan som, åtminstone delvis är sandad och plogad. De gator som till bilisternas stora glädje är plogade är dessutom fullständigt livsfarliga eftersom det plogbilarna plogat bort från gatorna, det täcker fullständigt den oprioriterade yta som, åtminstone i andra kommuner, betraktas som trottoar.

Inte bara får detta en del praktiska konsekvenser vid förflyttning medelst apostlahästarna, det är dessutom ett elände rent friluftsmässigt, då utsikterna för upplogning av storsjöns is för lånfärdsskridskoåkning, väsentligt senareläggs alternativt omöjliggörs fullständigt. Och jag som redan laddat upp inför skridskosäsongen! Tragiskt ...

Knät är fortfarande ett problem men jag har nu fått en tid på idrottsskadekliniken här i stan. Det ska bli skönt att (förhoppningsvis) få reda på vad det är och i så fall även få reda på vad jag ska göra åt det. Som det är nu så fungerar det att gå hur snabbt som helst, spinncykla flera pass på raken och att styrketräna med hög belastning men så fort jag springer lite längre så kommer värken farande och några dagar efter löpning gör det ont att böja knät.

Ett tag trodde jag faktiskt att jag var kvitt problemet. Jag hade som ovan angivet både promenerat långa sträckor, styrketränat ganska hårt, kört hårda spinningpass (flera på raken) och dessutom löptränat kortare stunder på löpbandet på gymmet utan några problem. Men igår efter styrketräningen blev jag en aning övermodig och löptränade en dryg timme (12 kilometer) på löpbandet på Träningshuset - och idag får jag betala priset! Det värsta är att jag även känner av det högra knät nu. Inte mycket, men blotta antydan att få samma problem i det knät skrämmer mig en aning.

Egentligen ska jag väl inte gnälla. Jag är ju inte direkt handikappad! Det enda jag inte verkar kunna göra är att springa - men jag tycker ju att det är så kul med löpning! Så för mig är det ett problem ...

Nu är det dags för lunch. Jag har haft barnen i helgen så kylskåpet är fullt med rester. Det är bara att välja mellan rotfruktspuré, ris, kyckling i sötsur sås, falukorv och kyckling-nuggets. Rotfruktspurén med falukorv ligger nog bäst till ...