Vega och bulan

Idag har vi varit ute i finvädret hela dagen, jag och knoddarna. Först var vi hemma hos knoddarnas mamma och hämtade deras små solglasögon eftersom solen fullständigt strålade i morse när vi gick ut. Efter den lilla omvägen så bar det av raka vägen till Badhusparken, där vi grillade falukorv och lekte. Efter ett par timmars klättrande bland snöhögarna så stoppade jag ner smågrisarna i vagnen och skenade iväg på en långtur så att Vega skulle få lite sömn. I nästan två timmar gick vi runt och Vega sov mesta delen av den tiden.

När vi sedan kom hem, åt vi middag och sedan var tanken att vi skulle bege oss mot gymmet. Men när vi skulle ner för trappen så snubblade Vega i stentrappan och tog emot sig med pannan. Naturligtvis blev det tandagnissel och eftersom det på bara några sekunder växte ut en bula modell golfboll, så var jag ju inte helt oberörd av det inträffade.

När Vega lugnat ner sig hjälpligt så ville hon gå och lägga sig. Då ringde jag sjukvårdsupplysningen! Beskedet var att övervaka skruttan under de närmaste sex timmarna när hon somnat och om inga andra symtom inträder så skulle det nog gå bra. Därför placerade jag Vega i min säng och mig bredvid i förhoppningen att hon skulle sova och att jag sedan skulle kunna sköta övervakningen lite lättare om hon låg bredvid mig. Efter ungefär en halvtimme utan tillstymelse till sömn så satte hon sig upp och efterfrågade ett plåster att sätta på bulan. Nu sitter hon med Dante framför TV:n och hävdar att huvudvärken gick över - så fort jag satte på plåstret!

Never underestimate the power of placebo ...